Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

121.4m FM

Resultatet av elevtestet 3

opinion

LegiLexi har, i Resultatet av elevtestet 3 samarbete med framstående svenska läsforskare, utvecklat och kvalitetssäkrat en serie tester som kan användas för att följa elevernas läsutveckling under lågstadiet. I denna artikel beskriver vi vikten av att följa elevernas individuella läsutveckling och redogör för hur våra tester är konstruerade.

Arbetet med att utveckla LegiLexis testverktyg startade redan under våren och först efter två genomförda pilotår lanserades verktyget höstterminen Denna manual ska inte förväxlas med lärarhandledningarna som finns framtagna för det praktiska genomförandet av testningen. LegiLexi är en icke vinstdrivande stiftelse med målet att alla barn i Sverige ska lära sig läsa ordentligt innan de lämnar lågstadiet.

Utvecklingsarbete

Stiftelsen erbjuder verktyg och material för att stötta lågstadielärare i sitt arbete med att lära alla sina elever att läsa. LegiLexis olika verktyg har utvecklats i nära samarbete med svenska läsforskare och har granskats av en referensgrupp bestående av såväl läsforskare som andra experter.

LegiLexi har ägnat Resultatet av elevtestet 3 år till att bland annat utveckla, testa och kvalitetssäkra en serie tester som kan användas för att följa elevernas läsutveckling under hela Resultatet av elevtestet 3. LegiLexis tester är utvecklade för att enkelt kartlägga och följa såväl klassers som individuella elevers utveckling av olika läsfärdigheter över tid i syfte att ge läraren underlag för att än bättre kunna anpassa och bedriva en effektiv undervisning baserad på elevernas individuella behov.

Bedömningsverktyget kartlägger läsfärdigheter enligt Simple view of Reading se nedangrupperat inom områdena  Avkodning ,  Språkförståelse  och Läsförståelse  och är utformat för att användas som del av ett formativt arbetssätt. De regelbundna avstämningarna tre gånger per "Resultatet av elevtestet 3" ges läraren tidiga signaler på hur eleverna svarar på den undervisning och de interventioner som tillhandahålls. Betydelsen av läsförståelse kan knappast överskattas. Läsning handlar inta bara om skolan utan ytterst om demokrati, delaktighet och likvärdighet, både när det gäller tillgång till utbildning och när det gäller att "Resultatet av elevtestet 3" plats i samhället.

Genom att läsa och reflektera över det skrivna ordet lär vi oss förstå andras tankar och perspektiv, vi förstår samband, lär oss att dra slutsatser och argumentera. Läsning bygger vårt ordförråd och vår kunskapsbank inom många olika områden. I Litteraturutredningens slutbetänkande framgår att läsvanorna i Sverige är stabila för befolkningen som helhet. Barn i bokslukaråldern 9—14 år är fortfarande de som läser mest, men utredningen konstaterar att det går att se en nedgång de senaste tio åren.

Läsningen bland unga vuxna minskar också Resultatet av elevtestet 3 har gjort det under lång tid. De internationella undersökningarna PISA som mäter åringars läsförmåga och PIRLS som mäter åringars läsförmåga visar att svenska elevers läsförmåga har försämrats markant under talet.

Svenska elever låg i början av talet på en hög nivå i internationell jämförelse, men ligger nu runt OECD-genomsnittet. Enligt OECD är det en kunskapsnivå som kan ses som grundläggande för fortsatt lärande.

Läsförmågan påverkar i princip alla andra ämnen i skolan varför det är av yttersta vikt att tidigt säkerställa att alla barn får rätt stöd i sin utbildning för att lära sig läsa ordentligt. För lärare är det viktig att veta var eleverna befinner sig i sin läsutveckling, samt vilka eventuella styrkor och svagheter de har. För att veta detta måste varje elevs utveckling kartläggas och dokumenteras.

Detta kan göras både inom ramen för den ordinarie undervisningen och genom mer formell testning. Kartläggning av läsutveckling behövs för att lärare på bästa sätt ska kunna stimulera och stödja eleverna i deras läsutveckling.

Har eleverna en långsammare läsutveckling bör man anpassa undervisningen och fortsätta följa deras utveckling. Det är viktigt att reliabla och valida tester används systematiskt vid kontinuerlig kartläggning, så att testresultaten blir tillförlitliga.

När kartläggning sker strukturerat och regelbundet kan eleverna stöttas och hjälpas att utveckla sin läsning. Avkodning är den tekniska aspekten av läsning, det vill säga att kunna göra om grupper av bokstäver till ord. Språkförståelse representerar den innehållsliga delen och kräver ett ordförråd och förståelse för språkets struktur. Figuren nedan belyser att såväl avkodning som språkförståelse behövs för att uppnå en god läsförståelse.

En utveckling av 'The Simple View of Reading'. Modellen innebär att för att uppnå läsförståelse så krävs två delar; avkodning och språkförståelse. Om någon av faktorerna avkodning eller språkförståelse saknas så blir produkten alltid 0, det vill säga eleven uppnår inte läsning med god läsförståelse.

Avkodning är således den tekniska delen av läsningen; att känna igen bokstäver, kunna koppla dessa till Resultatet av elevtestet 3 samt att kunna binda ihop ljuden till att forma ord och meningar. När man har uppnått både god alfabetisk och ortografisk avkodning har läsningen blivit automatiserad och den nivån bör eleven ha nått senast i slutet av lågstadiet. Språkförståelse är kopplat till textens innehåll.

Inom språkförståelsen ryms även hörförståelse, dvs förmågan att använda strategier för att sammanfatta, analysera och dra slutsatser ifrån en text som man får uppläst för sig. Läsförståelse handlar om att förstå innehållet i skriftliga texter, att återskapa ett föreställningsinnehåll.

Detta sker genom identifiering av de skrivna orden och med hjälp av den bakgrundskunskap som är relevant för textens begreppsvärld. För att uppnå en god läsförståelse krävs både avkodning och språkförståelse. Medan språkförståelse tränas genom hela livet och påbörjas redan när barnet är mycket ungt, så är avkodning något som lärs in under några år och som kräver mycket träning för att automatiseras.

Lågstadiet är en kritisk Resultatet av elevtestet 3 i ett barns utveckling av avkodning och efter lågstadiets slut tränas detta oftast inte längre i strukturerad form. LegiLexis test utvecklades under i nära samarbete med en forskargrupp från Linköpings Universitet och Linnéuniversitet i Växjö.

En referensgrupp med svenska forskare och experter engagerades för att granska resultatet. Vi betraktar fonologisk medvetenhet och bokstavskännedom som förutsättningar för avkodning och inkluderar dem under rubriken avkodning. Fonologisk medvetenhet - med fokus på fonemanalys och syntes. Bokstavskunskap - med fokus på koppling grafem-fonem dvs bokstävernas form och ljud. Alfabetisk avkodning — via läsning av pseudo-ord på tid. Ordförråd - mäta elevens ordförråd. Innehåller olika språkljud, ordlängd och ämnesområden.

Hörförståelse — testar hur eleven förstår en text som inte kräver egen läsning. Under våren påbörjandes arbetet med att ta fram deltester utifrån läsfärdigheterna, baserat på kunskap och tidigare forskning inom både läsforskning, pedagogik och testkonstruktion. En illustratör anlitades för Resultatet av elevtestet 3 göra tydliga illustrationer. Samtidigt rekryterades pilotlärare som var intresserade av att vara med och prova ut LegiLexis tester.

Det första testtillfället genomfördes hösten Baserat på feedback från pilotlärarna och analys av testdata gjordes efter första testtillfället justeringar i testerna. Ett deltest som testade elevernas kunskap om bokstävernas namn upplevdes som svårförståeligt och krångligt att "Resultatet av elevtestet 3" och ströks då det efter utvärderingen inte ansågs tillföra något till resultatet och analysen.

Samtidigt lades ett nytt deltest till som fokuserade på att mäta elevernas läsförståelse på faktatexter som komplement till de redan befintliga texterna. En expert på faktatexter togs in för att hjälpa till med att konstruera detta deltest.

Efter att det tredje testtillfället genomförts våren lades ytterligare tio testfrågor till i deltestet Fonologisk medvetenhet. Syftet med dessa nya uppgifter var att få ytterligare data på en mer avancerad nivå av fonemisk medvetenhet där både fonem inuti ord och ljudstridiga fonem lades till för att öka svårighetsgraden.

Under våren påbörjades arbetet med att utveckla en applikation för iPad i syfte att erbjuda möjligheten att genomföra testningen digitalt.

I grunden är det exakt samma test som bara har lagts in på en digital plattform. Skillnaden mellan papperstesten och den digitala plattformen är att digital testning ökar testkvalitéten, eftersom alla elever får exakt samma instruktioner och Resultatet av elevtestet 3 för deltesterna blir exakta.

Dessutom minimeras störande moment i och med att eleven endast kan se en uppgift i taget och dessutom arbetar med hörlurar. För läraren innebär digitaliseringen att ingen rättning av testerna längre behöver göras manuellt. Ingen tid behöver heller läggas på manuell registrering av resultat. Utöver tidsvinsten så minimeras dessutom risken för fel via den så kallade mänskliga faktorn. Att mäta elevens förmåga att identifiera initiala, mediala och finala ljud samt genomföra ljudsyntes.

Testet består av fyra delar med totalt 26 uppgifter. I de första tre delarna av testet får eleven höra ett bokstavsljud och samtidigt se fem olika bilder som illustrerar olika vanligt förekommande vardagliga ord.

Reliabilitet, validitet och objektivitet av...

Eleven ska välja den bild som har bokstavsljudet i början 6 uppgifteri slutet 6 uppgifter eller inuti 6 uppgifter ordet. Uppgifterna ökar i svårighetsgrad från ljudenliga till ljudstridiga ord. I den sista delen får eleven fonemen i ett ord upplästa samt instruktionen att välja den bild vars ord ljuden Resultatet av elevtestet 3 tillsammans.

Svårighetsgraden på orden ökar successivt från tre upp till totalt sju fonem. Fonologisk medvetenhet utgör, tillsammans med bokstavskunskap, grunden för alfabetisk avkodning och är därmed en förutsättning för tidig läsinlärning. Fonologisk medvetenhet innebär att eleverna inriktar sig mot språkets ljudmässiga sida och förstår att vårt språk kan delas Resultatet av elevtestet 3 i större och mindre delar.

I begreppet fonologisk medvetenhet ingår i stigande svårighetsgrad förståelse för rim, stavelser och fonem. Fonologisk medvetenhet på fonemnivå kallas fonemisk medvetenhet och detta deltest är inriktat på att kartlägga elevernas fonemiska medvetenhet. Att kunna förstå enskilda språkljud i ett ord är en förutsättning för att förstå kopplingen mellan det talande och det skrivna språket och för att tillägna sig alfabetisk avkodning.

Vid vårterminens slut i årkurs 1 är det därför viktigt att eleven nått en hög nivå av fonologisk medvetenhet.

begreppsbildning. Studien var av jämförande...

Om en elev har Resultatet av elevtestet 3 att förstå hur ett ord kan börja på eller sluta på något kan problemet vara att eleven har svårt att skifta uppmärksamhet ifrån språkets innehållssida till dess formsida.

Den fonologiska medvetenhetens betydelse för läsning avtar när eleven automatiserad avkodningen. Barn med svenska som andraspråk kan på grund av ett begränsat vardagligt svenskt ordförråd ha svårt för detta deltest då ordförrådet på nivå 1 förutsätts.

Lärare uppmärksammas på detta i resultatsammanställningen på elevnivå. Testet består av 12 uppgifter. Eleven får höra ett bokstavsljud och ser samtidigt 10 olika bokstäver.

Eleven ska välja den bokstav som hör ihop med ljudet. I de första fyra uppgifterna är bokstäverna versaler, i de fyra nästföljande är det gemener och i de avslutande fyra uppgifterna är det blandat versaler och gemener. Resultatet av elevtestet 3 deltestet testas både hållkonsonanter f, l, m, n, r, s, v, l, j och klusiler b, p, d, t, g, k. Bokstavskunskap är en av de viktigaste faktorerna för att förutsäga läs- och skrivsvårigheter.

Utmaningen för elever som ännu inte är säkra ordavkodare är just en osäkerhet i kopplingen mellan bokstaven och dess ljud. Man bör därför särskilt observera och uppmärksamma elever som har svårt att befästa bokstävernas ljud eller som ofta blandar ihop dem.

Dessa elever kan behöva många fler repetitioner och ges möjlighet att gå fram i en betydligt långsammare takt än deras kamrater. En elev behöver lära sig att göra grafem-fonemkoppling vilket i sin tur är grunden för att kunna avkoda. De elever som inte kan bokstäverna och dess ljud vid slutet av årskurs 1 utgör en riskgrupp som förtjänar extra uppmärksamhet.

Testet består av 24 uppgifter.

Reliabilitet, validitet och objektivitet av...

Svar på fråga 10 i elevtestet. 3. Teoretisk bakgrund. Ekvationer har funnits väldigt länge. Redan omkring år 3) Eleven ska till sist kunna tolka resultatet. Uppdaterat tisdag 3 december kl De svenska elevernas resultat i Pisa-undersökningen har kraftigt försämrats i alla tre ämnen, visar I årets huvudämne matematik har resultatet rasat, men de svenska eleverna har också tappat.

3. Variation som vägledande princip Resultatet av elevtestet 3 planering och genomförande av lektio‑ nerna Resultatet av elevtesterna visade visserligen att elevernas förståelse.

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde